Southfork Ranch

image

Vi rullar ut från Southfork Ranch, ranchen från tv-serien Dallas som gick mellan 1978 och 1991 i USA och troligen från 1979 i Sverige. På den tiden hade vi två kanaler att välja mellan och de flesta svenskar hade troligen någon form av relation till Dallas. Så även vi.
Inträdet till ranchen var $10, vilket bara är en tredjedel av vad det kostade på Winchester Mystery House i San José. Man fick en kortare guidad tur och fick sedan ströva fritt på ranchen och i bostadshuset, som för övrigt uppfördes 1970. Det var väldigt fritt, vi gillade upplägget.


Just nu pågår inspelning av nya Dallas-avsnitt. Vi kommer att få möta en ny generation Ewings men även flera av de gamla skådespelarna kommer vara med. Dallas sändes i över 90 länder, men kan knappast bli lika stort igen med tanke på att konkurrensen är så mycket hårdare idag.
Jag har under en tid varit intresserad av att skaffa ett hus i New England-stil när jag flyttar ifrån min lägenhet. Det intresset stärktes i dag. Känner någon en arkitekt som kan rita Southfork-huset åt mig för en billig penning?
I vår live-sektion kan du se en sändning som vi gjorde från husets balkong nyss.

När löven faller,
när sommaren flyr
När fåglarna flyttar
och vindarna yr…

När grönskan är borta
och allting är grått
När festen är över
och alla har gått…

När elden har falnat
men röken består
och virvlar runt ögon
som fäller en tår…

Om frosten kommer
när solen går ner
och du kanske inte
behöver mig mer…

Om vattnet fryser
runt bryggan i natt
och allting är öde
där vi en gång satt…

När vi är historia
och du måste gå,
kan du inte…
älska mig då?

Kostym

Vi tänkte att vi skulle köpa kostymer i Las Vegas för att komma in på kasinon, restauranger och shower men någon klädkod fanns inte, i alla fall inte på de ställen vi besökte, så vi skippade det.
Varken jag eller Matt kan ha våra gamla kostymer p.g.a. viktförändringar så när vi i dag gick förbi Jos. A. Bank Clothiers på 1508 Commerce Street i Dallas och fick se en skylt med budskapet ”70% off all suits” gick vi in. Matt var för trött för att prova kostymer (plus att bara Sam, inte Max, har kostym) men jag provade en, som butikspersonalen hade valt ut. Det blev köp. 1550:- kostade den. Den måste sys om lite men det får vi ta på en Jos. A. Bank-butik senare på resan, eftersom deras skräddare inte jobbar på söndagar.

Dallas, Texas

Till intromusiken till tv-serien Dallas rullade vi för en stund sedan in i staden med samma namn. Det kändes storslaget.
Nu har vi checkat in på hotellet The Adolphus från år 1912. Efter några nätter på lågbudgetmotell kostade vi på oss fyrstjärnigt boende i centrala Dallas. 719 kronor per natt känns dessutom överkomligt och prisvärt. Hotellet är väldigt fint.

Videoklipp från vår entré i Dallas

Sverige i USA

image

Man ser en del svenska grejer här. Volvolastbilar är mycket vanligare än jag hade trott. Vi möter och kör om sådana ofta. Näst vanligast är automater för papper att torka händerna på, från SCA. Volvobilar och till och med SAAB:ar ser man ibland. Ett IKEA-varuhus har vi också åkt förbi. Slutligen var svenska väggprydnader med cirkusmotiv uppsatta i Bird Cage Theatre i Tombstone, Arizona.

Mexikanska gränsen

image

Vi är i El Paso, en stad på gränsen mellan Texas och Mexiko. Vi var sugna på att gå över till Mexiko men som vi hade förutspått så skulle det ta för lång tid att komma tillbaka in i USA. På bilden ses infarten till Mexiko.
El Paso känns som en rätt trevlig stad och det är lite synd att vi inte har tid att stanna längre än 20 minuter.

370 mil avverkade

image

Nu har vi åkt 3700 km. Från San Francisco till Deming, med flera avstickare, varav Yosemite och Las Vegas var de mest påtagliga.
I dag står GPS:en på Abilene, Texas, vilket betyder en dagsrutt på 900 km från Deming. Med tanke på att vi snart kommer till en ny tidszon och förlorar en timme finns risken att vi inte hinner fram.

Sämsta boendet hittills

image

I Deming, New Mexico, sov vi i natt. New Mexico har till skillnad från Arizona sommartid så vi förlorade en timme och kom till Deming Motel efter midnatt.
Vi har haft tur med våra boenden hittills men det här var verkligen inte bra. Rummet var det trängsta hittills, för första gången fick vi inget schampo, sängarna och kuddarna var hårda, kylskåpet lät illa. Det värsta av allt var emellertid att trafiken gick nära och väggarna var papperstunna. Det var en hel del tung trafik under natten och även flera tutande fordon. Det var svårt att sova på Deming Motel, minst sagt.
Klockan 10.58 ringde de från receptionen och meddelade att vi hade två minuter på oss att checka ut (!) och vi hann precis.
Man får väl vad man betalar för. 304 kronor är den lägsta summa vi har betalat för en motellnatt hittills.

Tombstone, Arizona

image

image

Jag hade höga förväntningar på Tombstone. I synnerhet på Boothill grave yard, en begravningsplats från 1800-talets senare del.
Vi började med att besöka Boothill. Namnet är ju oerhört coolt och stället är helt klart sevärt. Jag hade dock hoppats att få se en övergiven gravplats med gamla och slitna kors med texter som ”Unknown”. Men alla gamla träbitar med namn på döda har förstås förmultnat sedan länge och Boothill är en relativt välskött gravplats, mestadels med skyltar i metall. Det är förstås bra att de håller ordning men det var inte riktigt vad jag hade hoppats på.
Tombstone är en riktig vilda västern-stad. Den är troligen inte allt för olik hur den såg ut på sent 1800-tal. Nu är dock huvudgatan asfalterad och i husen finns sånt som man kan sälja till turister. Turismen är Tombstones viktigaste inkomstkälla, i särklass. (Källhänvisning saknas).
Många av byggnaderna är förstås utbytta genom åren men bl.a. tingshuset från 1882 och Bird Cage Theatre från 1881 står kvar. Vi betalade $10 var för att gå in i teatern. Det var en häftig känsla, den är orörd sedan 1800-talet och därmed oförstörd.
Ett tips om du ska besöka Tombstone, kom inte för sent! Vi kom efter kl. 17 då nästan allt stänger. Därmed missade vi O.K. Corral, platsen där Earps mötte Clantons i den kända revolverstriden 1881. Den var omgärdad av höga murar så man hade ingen möjlighet att se den, vilket var tråkigt. Matt skulle dessutom raka sig och jag klippa mig i Tombstone, men till det fanns ingen möjlighet så sent på dagen.
Är man ändå i södra Arizona ska man absolut besöka Tombstone. Om inte så kan man låta bli. Nu har vi varit där, hur som helst, och det känns lite coolt.

Coin laundry

image

image

Nu är vi i Phoenix och Matt har samlat på sig så mycket tvätt att vi blev tvugna att gå till ett tvätteri. Vi har fått hjälp av en annan tvättande med att komma igång och nu väntar vi på att det ska bli klart. Det kommer bli en sen kväll känns det som.
Före tvätten fick han sin utlovade födelsedagsveganpizza, se inlägg från 13 april 2011.