Vi har sett slutet på sagan om Harry Potter i kväll med imax och 3D och grejer. Matt fixade.
Den första Harry Potter-filmen jag såg var tvåan. Det var 2002 i en biosalong på Azorerna med Justus, Erik och Olle. Sen har jag sett filmerna med olika personer genom åren ibland på bio, ibland på DVD, de flesta med Emelie. Det är häftigt att skådespelarna i huvudsak har varit desamma sedan första filmen och att vissa var barn när det började och är vuxna nu.
Bara en kunde leva, var det sagt. Jag hade lyckats undvika att få reda på utgången från att den sjunde boken kom ut tills alldeles nyligen, då vi var på hotellrummet i Hollywood och Matt visade ett YouTube-klipp som avslöjade hur det slutade. Nära skjuter ingen hare, men trots att jag visste så var filmen klart sevärd.
Det känns lite vemodigt att det är över men allting har ett slut. God natt!