Platser – Per & Matt – Hit the Road

Death Valley Helen

Den 2 juli 2011 stannade vi till i den gamla gruvstaden Calico på vägen mellan Los Angeles och Las Vegas (läs mer här). Nedanför staden ligger kyrkogården Calico Cemetery, vilken vi också besökte. Många gravar hade träbitar istället för gravstenar men en och annan sten fanns också. Jag fastnade för en inskription på en av dem, ”I can still see my beloved Calico”. Jag funderade över varför det stod så. Det kändes ovanligt med ett citat i jagform och presens på en gravsten, även om jag förstås inte vet vad som är brukligt att skriva på gravstenar i USA.

För någon vecka sedan googlade på citatet men hittade ingenting. Men när jag sökte på kyrkogårdens namn fick jag fram bilder på gravstenar och en av dem bar namnet ”Death Valley Helen”. Det var just den gravstenen jag letade efter. En sökning på ”Death Valley Helen” gav några få relevanta träffar. Dels på graven och dels på en bok från 1981 med namnet ”Death Valley Helen Tells This”. Utan att egentligen veta om det var rätt Helen beställde jag boken från ett antikvariat för $10 plus $14 i fraktkostnad och i dag fick jag den.

Jag öppnade och läste inledningen:
She danced in the streets at Calico from morning till dusk.

Jag bläddrade fram till sista sidan och läste den avslutande meningen:
When Helen’s last dance is finished she shall be laid to rest at Boot Hill in Calico, with these words engraved on her tombstone. ”I can still see my beloved Calico”.

Matts topp 5

Utan inbördes ordning.

Springa till Hollywoodskylten

Hollywood och Los Angeles var roligt för att det var så många platser där som figurerar i och runt film. Det var kul att gå längs Hollywood Boulevard och se Venice Beach. Men det roligaste var att springa till Hollywoodskylten. Dels för att det blev ett väldigt bra löppass på 14 km med en 30 minuter lång stigning, bitvis väldigt branta backar och vackert väder men också så klart för att jag fick se skylten på bara några meters håll. Att sen under resten av vistelsen i Hollywood kunna titta upp mot skylten och tänka att jag varit där uppe och dessutom sprungit ända dit var en speciell känsla.

Las Vegas

De två troligtvis mest händelserika och galna dagarna i mitt liv är de två dagarna i Las Vegas.

Helikopterturen över Grand Canyon

Jag hade aldrig flygit helikopter tidigare och Grand Canyon verkade vara en bra plats att ta min första tur över. Det var inte ett dåligt val. Troligtvis såg vi mer på den här flygturen än man gör om man stannar med bilen vid varje utsiktsplats längs hela den södra kanten.

New York

Min favoritstad numera. Där finns nästan allt (jag såg tyvärr inga åkattraktioner på toppen av väldigt höga byggnader). De tutar väldigt mycket och är lite hetsiga i trafiken men när man kommit över det så är det en trevlig stad. Nu har jag sett de större sevärdheterna och kan koncentrera mig på resten vid nästa besök.

Maten

I USA har man kommit mycket längre på veganfronten än vi har i Sverige. Det är inte helt ovanligt att man på vanliga restauranger i småstäder ser veganska rätter med t.ex. tofu på menyn och lägger man ner ett par minuter på förslagsvis happycow.net så verkar man hitta till och med helveganska restauranger i i princip alla lite större städer. Där kan man jämföra t.ex. Uppsala som inte har en enda vad jag vet med Flagstaff som inte ens är en hälften så stor stad men hade en veganrestaurang med den godaste burgaren på hela resan (och eventuellt den godaste glassen).

Tillbaka

Nu står vi på Arlanda och väntar på vårt bagage och alldeles strax skiljs våra vägar.
Tack alla ni som har följt oss på vår resa genom USA sommaren 2011!

/Per & Matt

Coney Island, New York

Jag visste på förhand att jag skulle gilla Coney Island. Det är ett område med en stor sandstrand och ett nöjesfält som härstammar från förr. Det var många tomma ytor efter rivningar och många tomma affärslokaler som skvallrade om att Coney Island en gång har varit mer av allt. Fortfarande finns dock attraktioner kvar, som berg- och dalbanan från 1927 och pariserhjulet från 1920, och så finns en trevlig strandpromenad i trä och ett antal butiker och restauranger, men områdets glansdagar är sedan länge förbi.
Det är som att komma till en annan tid när man kliver av tunnelbanan i Coney Island. Det känns mer som 1940 än 2011. Rätt så häftigt.

Times Square, 20.33

20.33 på Times Square. En cool plats.
I dag har vi varit i Central Park, vid Dakota Building (där John Lennon bodde och tragiskt nog även dog) och Naturhistoriska museet. Därefter tog vi tunnelbanan norrut för att köpa bagels på Tom’s Restaurant, restaurangen i Seinfeld som även omsjungs av Suzanne Vega i låten Tom’s Diner.

FN och Empire State Building

Matt sprang i Central Park. Vi gick till FN-högkvarteret, Raul Wallenberg-monumentet och Dag Hammarskjöld Plaza. Jag gick till en barberare som klippte mig för $12 plus dricks. Vi besökte Rockefeller Center. Jag lämnade mina kostymbyxor till en skräddare. Vi åkte upp i Empire State Building, först 86:e våningen för $22, sen 102:a våningen för $15. 86:e våningen hade räckt gott och väl. Nu är klockan 1.40 och vi borde sova för länge sen. God natt!

Land of the free

Efter att ha köat länge lyckades vi komma ombord på en båt som tog oss till Liberty Island där världens kändaste staty, Frihetsgudinnan, finns. Liberty Island är fin och statyn är en mäktig symbol för frihet. Matt hade dock trott att den skulle vara större än den var.
Därefter gick båten vidare till Ellis Island där vi besökte Immigrationsmuseet.
När vi kom till Manhattan igen gick vi till Wallstreet, tjuren, New York-börsen och slutligen World Trade Center som håller på att återuppbyggas.
Nu bor vi en natt på Milford Plaza, som utan att glänsa är ett par klasser bättre än Pennsylvania Hotel (ett par klasser dyrare också). Förhoppningsvis har vi dock lyckats spara det bästa hotellet till sist. Den som lever får se.

New York City

Nu har vi lämnat in hyrbilen på Newarks flygplats och betalat $274 i envägsavgift. Vi skulle egentligen ha lämnat den på eftermiddagen den 19 juli men nu blev det istället på morgonen den 17 juli. Det innebär att vi får mer tid i resans sista stad, New York. Eftersom vi har lagt till dagar här vid två olika tillfällen så kommer vi behöva bo på tre olika hotell. Nu har vi checkat in på Pennsylvania Hotel mittemot Madison Square Garden. För att lyckas med det var vi tvugna att köa i 45 minuter. Hotellrummet är litet och slitet och utsikten obefintlig. Läget och priset (761 kronor för en natt) är mycket bra.
Matt och jag är själva nu igen sedan Rachel gett sig av till Long Island.

Niagarafallen

Sent i går anlände vi till Rochester, New York, där vi sov en natt hos Rachel, som jag träffade när hon pluggade i Uppsala för två år sedan. Just nu sitter vi alla tre i en bil på väg till Pine Brook, New Jersey, där vi ska spendera natten. I morgon lämnar vi bilen på flygplatsen i Newark och tar oss till New York City.
Vi har varit vid Niagarafallen i dag. Vi såg dem från USA-sidan och gick inte över till Kanada på grund av tidsbrist. USA-sidan har trevliga parker medan Kanada-sidan är mer inriktad på nöje. Vyn över hästskofallet är bättre från Kanada men man ser det bra från USA också. Fallen är riktigt imponerande och bör, liksom Grand Canyon, räknas till naturens främsta mästerverk.

Scranton

Som The Office-fan tyckte jag att vi naturligtvis måste åka igenom Scranton på vår väg mot Niagarafallen. Det självklara målet var stadsskylten som figurerar i introt. Den verkar dock ha ändrats något sedan det spelades in. Det finns också en The Office-tour runt staden man kan åka. Som jag förstått det så är det dock inte mycket i serien som existerar på riktigt i staden så jag är osäker på vad de visar på den. Även en souvenirbutik ska finnas någonstans.