Nöje – Per & Matt – Hit the Road

Matts topp 5

Utan inbördes ordning.

Springa till Hollywoodskylten

Hollywood och Los Angeles var roligt för att det var så många platser där som figurerar i och runt film. Det var kul att gå längs Hollywood Boulevard och se Venice Beach. Men det roligaste var att springa till Hollywoodskylten. Dels för att det blev ett väldigt bra löppass på 14 km med en 30 minuter lång stigning, bitvis väldigt branta backar och vackert väder men också så klart för att jag fick se skylten på bara några meters håll. Att sen under resten av vistelsen i Hollywood kunna titta upp mot skylten och tänka att jag varit där uppe och dessutom sprungit ända dit var en speciell känsla.

Las Vegas

De två troligtvis mest händelserika och galna dagarna i mitt liv är de två dagarna i Las Vegas.

Helikopterturen över Grand Canyon

Jag hade aldrig flygit helikopter tidigare och Grand Canyon verkade vara en bra plats att ta min första tur över. Det var inte ett dåligt val. Troligtvis såg vi mer på den här flygturen än man gör om man stannar med bilen vid varje utsiktsplats längs hela den södra kanten.

New York

Min favoritstad numera. Där finns nästan allt (jag såg tyvärr inga åkattraktioner på toppen av väldigt höga byggnader). De tutar väldigt mycket och är lite hetsiga i trafiken men när man kommit över det så är det en trevlig stad. Nu har jag sett de större sevärdheterna och kan koncentrera mig på resten vid nästa besök.

Maten

I USA har man kommit mycket längre på veganfronten än vi har i Sverige. Det är inte helt ovanligt att man på vanliga restauranger i småstäder ser veganska rätter med t.ex. tofu på menyn och lägger man ner ett par minuter på förslagsvis happycow.net så verkar man hitta till och med helveganska restauranger i i princip alla lite större städer. Där kan man jämföra t.ex. Uppsala som inte har en enda vad jag vet med Flagstaff som inte ens är en hälften så stor stad men hade en veganrestaurang med den godaste burgaren på hela resan (och eventuellt den godaste glassen).

Coney Island, New York

Jag visste på förhand att jag skulle gilla Coney Island. Det är ett område med en stor sandstrand och ett nöjesfält som härstammar från förr. Det var många tomma ytor efter rivningar och många tomma affärslokaler som skvallrade om att Coney Island en gång har varit mer av allt. Fortfarande finns dock attraktioner kvar, som berg- och dalbanan från 1927 och pariserhjulet från 1920, och så finns en trevlig strandpromenad i trä och ett antal butiker och restauranger, men områdets glansdagar är sedan länge förbi.
Det är som att komma till en annan tid när man kliver av tunnelbanan i Coney Island. Det känns mer som 1940 än 2011. Rätt så häftigt.

Allting har ett slut

Vi har sett slutet på sagan om Harry Potter i kväll med imax och 3D och grejer. Matt fixade.
Den första Harry Potter-filmen jag såg var tvåan. Det var 2002 i en biosalong på Azorerna med Justus, Erik och Olle. Sen har jag sett filmerna med olika personer genom åren ibland på bio, ibland på DVD, de flesta med Emelie. Det är häftigt att skådespelarna i huvudsak har varit desamma sedan första filmen och att vissa var barn när det började och är vuxna nu.
Bara en kunde leva, var det sagt. Jag hade lyckats undvika att få reda på utgången från att den sjunde boken kom ut tills alldeles nyligen, då vi var på hotellrummet i Hollywood och Matt visade ett YouTube-klipp som avslöjade hur det slutade. Nära skjuter ingen hare, men trots att jag visste så var filmen klart sevärd.
Det känns lite vemodigt att det är över men allting har ett slut. God natt!

Graceland

Förmodligen finns det ingen musikers f.d. hem som är mer besökt av turister än Elvis Presleys. Vi hade dock turen att komma till Graceland i Memphis på en lugn dag, jag misstänker att det kan vara betydligt trängre ibland.
Vi valde inträdesbiljetter för $35 styck (parkeringen kostade $10) och då ingick visning av huset och tomten samt inträde till ett museum med Elvis bilar och ett annat med hans flygplan (som man även fick gå in i).
Det var kul att se Elvis hus. Inredningen var speciell (inte så smakfull i mitt tycke) och allt såg ut som på Elvis tid. Originalmöblerna var kvar, trevligt nog.
Man fick besöka markplanet och källarplanet, men inte övervåningen. Tydligen var det Elvis privata våning där han aldrig tog upp gäster. Det var också i badrummet på övervåningen som han dog 1977. Man slussades genom huset av personal och fick bara se vissa (förmodligen de viktigaste) rum på de nedre planen.
Huset byggdes 1939 och Elvis köpte det 1957. 1982 öppnades det för allmänheten.
På live-sektionen finns en sändning från Gracelands innergård.

Southfork Ranch

Vi rullar ut från Southfork Ranch, ranchen från tv-serien Dallas som gick mellan 1978 och 1991 i USA och troligen från 1979 i Sverige. På den tiden hade vi två kanaler att välja mellan och de flesta svenskar hade troligen någon form av relation till Dallas. Så även vi.
Inträdet till ranchen var $10, vilket bara är en tredjedel av vad det kostade på Winchester Mystery House i San José. Man fick en kortare guidad tur och fick sedan ströva fritt på ranchen och i bostadshuset, som för övrigt uppfördes 1970. Det var väldigt fritt, vi gillade upplägget.

Just nu pågår inspelning av nya Dallas-avsnitt. Vi kommer att få möta en ny generation Ewings men även flera av de gamla skådespelarna kommer vara med. Dallas sändes i över 90 länder, men kan knappast bli lika stort igen med tanke på att konkurrensen är så mycket hårdare idag.
Jag har under en tid varit intresserad av att skaffa ett hus i New England-stil när jag flyttar ifrån min lägenhet. Det intresset stärktes i dag. Känner någon en arkitekt som kan rita Southfork-huset åt mig för en billig penning?
I vår live-sektion kan du se en sändning som vi gjorde från husets balkong nyss.

Bigger, Better, Wetter!

I dag har vi varit på Six Flags Hurricane Harbor i Arlington strax utanför Dallas. Jag hade sett fram emot det besöket då alla andra äventyrsbad jag varit på knappt går att jämföra med ett så här stort. Tyvärr förstördes allt av att det var väldigt långa köer till nästan alla åk. Till ett sådant köade jag t.ex. 30 minuter för att få åka i mindre än fem sekunder. Det känns inte riktigt värt det.

Efter ett par sådana åk så slöt jag upp med Per igen och åkte runt i en flera hundra meter lång ström i stället. Det var mer värt det. Mycket mer strömt än andra sådana jag testat. Även vågmaskinen var så klart kraftfullare vilket var kul. Lite trångt bland alla andra människor med sina stora flytanordningar dock.

På det hela taget kändes det först inte riktigt värt det men om man tänker på att det kostar 155 kr om man köper inträdesbiljetten på nätet så är det nog ganska bra ändå. Det finns ändå väldigt mycket att göra och inte bara vattenåkattraktioner heller. Priset är ganska nära vad man får betala på betydligt mindre äventyrsbad i Sverige. Där slipper man dock de extrema köerna.

Per hade för övrigt näst kortast badbyxor på hela anläggning. Och jag hade kortast. Tydligen är klädkoden för killar att man ska ha badbyxor som sträcker sig en bra bit nedanför knäna (och gärna även kalsonger, strumpor och t-shirt). Mina som jag normalt har när jag träningssimmar sträckte sig en liten bit nedanför midjan.

Mina dagar i Las Vegas

Nu är den sista dagen i Las Vegas till ända för den här gången och det är dags att gå igenom vad man egentligen har gjort. Har det hänt något alls när man verkligen tänker efter? Vi går i ordning.

Söndag
The Gun Store – Sköt med maskingevär m.m.
New York-New York Hotel & Casino – Såg t.ex. frihetsgudinnan och Chrysler Building samt åkte väldigt rolig berg-och-dal-bana runt hotellet.
Enarmad bandit – Spelade bort min första dollar.
The Mirage – Checkade in på vårt lyxigaste hotell under den här resan.
The Strip – Gick längs Las Vegas Boulevard alias The Strip.
Stratosphere Tower – Åkte upp till 109:e våningen i Stratosphere Tower, USA:s högsta fristående utsiktstorn. Jag skulle åka karusellerna som finns högst upp på det tornet men precis när jag stod i kön till en av dem så fick de lov att stänga allting utomhus p.g.a. åskväder.
The Beatles – LOVE, Cirque du soleil – Såg den bästa showen jag sett någonsin.

Lördag
Las Vegas 5K Blast – Gick upp 04.45 för att springa ett lopp på fem kilometer. Sprang på 20.08 vilket är nytt personbästa.
Go Raw Café – Åt på min första raw food-restaurang. Sådana finns det inte i Sverige vad jag känner till. Valde pizza och en smoothie och blev oerhört mätt då de missförstod mig när jag valde storlek på pizzan och gav mig en dubbelt så stor i stället.
Sky Jump – Åkte till Stratosphere Tower igen för att försöka åka turerna på toppen igen. Kollade först in om det fanns platser till Sky Jump som jag sett dagen innan och det fanns det. Det går ut på att man hoppar från 108:e våningen fastsatt i en lina ända ner till marken. Naturligtvis är det världens högsta Sky Jump. För andra gången åkte jag upp i tornet. Jag tror faktiskt inte att jag varit så här nervös någonsin tidigare. 108 våningar är väldigt högt att hoppa ifrån.
Stratosphere Tower – Efter min Sky Jump så ville jag se om det gick bättre med åkattraktionerna på taket och åkte för tredje gången upp. Jag lyckades åka alla tre: Insanity (snurrar utanför kanten på tornet), Big Shot (skjuts upp från 112:e våningen ännu högre upp i luften; självklart världens högsta åkattraktion) och X-Scream (en vagn som skjuts ut över kanten på tornet). X-Scream var inte värt pengarna men de andra två kändes i magen även efter att jag testat Sky Jump.
Roulette – Spelade bort fem dollar på svart åt Fredrik Henriksson.
Indoor Skydiving – Efter Stratosphere åkte jag vidare till ett ställe med ”indoor skydiving” som går ut på att det är en stor fläkt i golvet som simulerar att man faller fritt i luften, precis som när man hoppar fallskärm.
Phantom of the Opera – Såg musikalen som hade premiär redan för 25 år sedan. Den var också bra om än inte lika bra som LOVE.
Treasure Island – Såg piratshowen utanför Treasure Island Hotel & Casino. Väldigt storslaget, precis som allt i Las Vegas. Inget är halvdant som man annars är van vid. Man har höga förväntningar som inte införlivas. I Las Vegas har man höga förväntningar som överträffas.
Bellagio – Avslutade vistelsen med att se fontänen utanför hotellet Bellagio som figurerar i otaliga filmer från Hollywood. Lika storslaget här.

Jag älskar Las Vegas. Jag har dessutom bara sett en bråkdel. Man tänker nog lätt att staden mest är kasinospel men det finns så mycket mer att göra. På två dagar spelade jag bort totalt sex dollar och lade över 4000 kr på andra saker, exklusive mat och hotell. Med tanke på att min tänkta budget på den här resan är 1000 kr per dag inklusive mat och boende så är det en del.

Las Vegas – nöjeslivets huvudstad

Vi har sett Phantom på The Venetian och en kortare piratshow på Treasure Island i kväll. Phantom (of the Opera) kostade oss $66 per person (414 kronor med nuvarande dollarkurs 6.27). Det var en bra bit under ordinarie pris men vi hamnade långt ifrån scenen. Föreställningen var väldigt bra. Snygg scen, mycket bra specialeffekter och duktiga sångare. Vi kan rekommendera showen, men köp platser närmare scenen, det är det värt.
Piratshowen var en gratisföreställning utanför Treasure Island. Den innehöll bl.a. kanonavfyrningar och ett sjunkande piratskepp. Den spelas var 90:e minut. Andra sevärdheter är vulkanen utanför Mirage som får utbrott en gång i timmen kvällstid och fontänerna vid Bellagio som sprutar varje halvtimme på dagen och varje kvart på kvällen.
Jag har gått ca 15 km i dag och har blåsor under fötterna. Matt tänker tråkigt nog tvinga upp mig i svinottan i morgon och jag kommer inte få bada i poolen här på Mirage, vilket är synd för den ser trevlig ut.

4 juli i Las Vegas

I dag har vi delat på oss. Jag har gått en mil igen och är trött i ben och fötter. Jag har gått längs the Las Vegas strip och kollat på byggnader.
I dag är det USA:s nationaldag men det har i princip inte märkts alls. Kanske blir det fyrverkeri i kväll, vi får se.
Om två timmar ska vi gå på musikal. Matt har loggat ut från Google Talk och är spårlöst försvunnen.

All you need is love

The Beatles – Love, Cirque du soleil på Mirage i Las Vegas. En fantastiskt bra föreställning! Jag fick gåshud flera gånger och Matt sa efteråt att det var den bästa show han någonsin har sett. Artisterna var otroligt skickliga, uppfinningsrikedomen stor och musiken förstås underbar. Vi är väldigt nöjda. Showen är inte billig att se men värd varenda cent. Enda minuset var att jag hade glömt mina glasögon i bilen.